Vilse i Vancouver

Varenda dag när jag vaknar upp och drar upp persiennen regnar det utanför, jag skulle bli förvånad om det inte regnade. Regnet har blivit som en självklarhet, just nu känns det ganska mysigt men jag är inte så säker på att jag kommer att tycka att det är lika mysigt om några veckor... Man får dock försöka se det från en annan synvinkel, regn här nere i Vancouver innebär snö uppe i bergen och det i sin tur betyder skidåkning inom en snar framtid. Tummen upp! Det finns inte något ont som inte för något gott med sig..

Idag har jag fått sovmorgon, jag känner mig nästan helt kry. Bara lite ont i halsen och täppt i näsan, men det har väl ingen dött utav. Just nu går jag och funderar över om jag ska ta grissprutan eller ej. Mamma och pappa tycker förmodligen att jag borde ta den. En del människor har ju blivit sjuka av bara vaccinet och är man dessutom frisk som är nötkärna annars tror jag inte att man behöver oroa sig för att dö i baconsjukan. Jag får se hur jag gör, är det någon som vet om vaccinet ens ger 100% skydd?

Nu kommer snart Lola och Mark hem, lunchtime. På morgonen har jag lyckats prata med både pappa, Magnus och några få ord med Amanda innan skype beslöt sig för att stänga ner. De tyckte väl att jag pratat tillräckligt och att det fick vara någon måtta på pratandet.

There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia