Underbar skidåkning och trötta ben.
Wohoo, idag har jag gjort min första skiddag för den här säsongen och mina skidor har för första gången beträtt canadensisk skidbacke. Det var så härligt, vi svävade på moln och log hela dagen. Nu kan jag bocka av ytterligare en sak på min att-göra-innan-jag-dör-lista, men när jag skrev på listan att jag ville åka skidor i Canada tänkte jag väl främst på Whistler eller något annat maffigt ställe. Till Whistler kommer jag ju dock snart... Med på den där listan finns bland annat att flyga luftballong, lära mig surfa (vilket lär bli en utmaning med tanke på min balans), resa till Hawaii, rida islandshäst på Island, se New York, åka med en stor båt till Svalbard och titta på isbjörnar, åka till Alaska (vet inte riktigt vad jag ska göra där men Alaska låter så häftigt!), titta på Grand Canyon i USA, resa till Ayers Rock i Australien, resa runt på Nya Zeeland, äta mexikansk mat i Mexico osv. listan är ganska lång och kan göras ännu längre. Frågan är bara hur jag ska få ihop pengar och när jag ska ha tid att göra allt det här. Går det att utbilda sig till upptäcksresande skulle jag hoppa på den utbildningen omedelbums!!
Så till dagens skidåkning. Imorses vid tio hämtade jag upp Karin så åkte vi vidare mot Cypress Mountain, http://cypressmountain.com/, berget där snowboard- och freestylegrenarna i OS kommer att hållas. Det kändes helknas när vi åkte upp för berget och regnet började övergå i snö. Marken och granarna var helt täckta med snö, det var verkligen makalöst mycket snö! Så fantastiskt superduper härligt. Till att börja med när vi skulle betala liftkortet lurade vi i killen i luckan att vi var 18 år, vad gör man inte för billigare skidåkning. Sedan sa han att det var 25% off för att inte hela systemet var öppet, vilket innebar att det kostade oss 28 dollar för en hel dags skidåkning, cirka 200 svenska riksdaler alltså. Inte mycket mer än vad Kinnekulle med sin två backar tar för en hel dag... Vädret var snöigt och en aning dimmigt, typiskt canadensiskt skidväder med andra ord men vi njöt ändå. Snön var lite tung längre ner på berget, men det gjorde inte heller så mycket. Hela systemet var som sagt inte öppet, det gjorde inte så mycket, vi klarade oss bra med det som var öppet. Det viktigaste var att vi fick åka på våra skidor och stilla skidbegäret en aning. Igår när Karin åkte hem med bussen kom det på en massa snowboard killar och hon skickade iväg ett sms till mig om att vi bara måste åka skidor och så fick det bli idag.
Efter några timmar åt vi en välförtjänt lunch, hamburgare, varm choklad och chocolate chip cookie. Mätta och belåtna begav vi oss ut i snön igen. En heldag uppe på berget resulterade i sådär härligt möra ben. Det var två nöjda, glada och trötta svenska flickor som satte sig i bilen och åkte mot Vancouver. Vi konstaterade också att det var makalöst många som åkte snowboard, nästan övervägande faktiskt. Hm, jag håller mig till mina skidor iallafall... Det har varit en toppendag, så mycket bättre kan det knappast bli!! Jag lär somna med ett leende på läpparna ikväll och vakna upp med massa nya krafter.
Karl, du ville ha lite upplysningar om Vancouver. Jag kan rätt och slätt säga att det är en av de bästa städerna jag någonsin satt min fot i, även om det regnar hutlöst mycket. Vancouver har allt, havet, bergen och någon form av magisk kraft som gör att du bara stormtrivs!! Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men jag känner mig hemma här.
There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia
Så till dagens skidåkning. Imorses vid tio hämtade jag upp Karin så åkte vi vidare mot Cypress Mountain, http://cypressmountain.com/, berget där snowboard- och freestylegrenarna i OS kommer att hållas. Det kändes helknas när vi åkte upp för berget och regnet började övergå i snö. Marken och granarna var helt täckta med snö, det var verkligen makalöst mycket snö! Så fantastiskt superduper härligt. Till att börja med när vi skulle betala liftkortet lurade vi i killen i luckan att vi var 18 år, vad gör man inte för billigare skidåkning. Sedan sa han att det var 25% off för att inte hela systemet var öppet, vilket innebar att det kostade oss 28 dollar för en hel dags skidåkning, cirka 200 svenska riksdaler alltså. Inte mycket mer än vad Kinnekulle med sin två backar tar för en hel dag... Vädret var snöigt och en aning dimmigt, typiskt canadensiskt skidväder med andra ord men vi njöt ändå. Snön var lite tung längre ner på berget, men det gjorde inte heller så mycket. Hela systemet var som sagt inte öppet, det gjorde inte så mycket, vi klarade oss bra med det som var öppet. Det viktigaste var att vi fick åka på våra skidor och stilla skidbegäret en aning. Igår när Karin åkte hem med bussen kom det på en massa snowboard killar och hon skickade iväg ett sms till mig om att vi bara måste åka skidor och så fick det bli idag.
Efter några timmar åt vi en välförtjänt lunch, hamburgare, varm choklad och chocolate chip cookie. Mätta och belåtna begav vi oss ut i snön igen. En heldag uppe på berget resulterade i sådär härligt möra ben. Det var två nöjda, glada och trötta svenska flickor som satte sig i bilen och åkte mot Vancouver. Vi konstaterade också att det var makalöst många som åkte snowboard, nästan övervägande faktiskt. Hm, jag håller mig till mina skidor iallafall... Det har varit en toppendag, så mycket bättre kan det knappast bli!! Jag lär somna med ett leende på läpparna ikväll och vakna upp med massa nya krafter.
Karl, du ville ha lite upplysningar om Vancouver. Jag kan rätt och slätt säga att det är en av de bästa städerna jag någonsin satt min fot i, även om det regnar hutlöst mycket. Vancouver har allt, havet, bergen och någon form av magisk kraft som gör att du bara stormtrivs!! Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men jag känner mig hemma här.
There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia
Kommentarer
Postat av: mamma
Härliga bilder på er båda. Förstår att ni är lyckliga. Jag blir oxå glad när jag ser er. Mamma
Trackback
