Födelsedagsmiddag och bittra busschaufförer.

Ännu en dag i en av världens vackraste städer har passerat. En dag närmare hemresa som jag förtillfället inte ser framemot. Jag saknar en hel drös med människor som befinner sig på svensk mark men jag saknar inte Sverige. Det kommer att bli fruktansvärt jobbigt att åka härifrån samtidigt som jag lär stiga på planet med en viss lättnad. En lättnad över att få träffa alla välkända ansikten igen!

Idag tog jag bussen för att håmta Lola precis som jag gjorde igår. Busschaffisen var den samma som igår, den samma som sa åt mig att jag var tvungen att fälla ihop barnvagnen nästa gång jag skulle åka och jag inte hade något barn i den. Jag svarade henne med att jag inte visste bär sig åt när man fäller ihop en barnvagn. Hon snäste tillbaka att jag skulle lära mig det till nästa gång. Så när jag kom på bussen idag sa hon än en gång med den bittraste av toner att jag MÅSTE fälla ihop den, "Jag är hemskt ledsen, men jag kan tyvärr inte!". När jag sedan klev av glodde hon på mig, jag log med mitt bredaste leende och önskade henne en trevlig dag samt påminde henne om att livet är alldeles för kort för att vara upset över en barnvagn! HA! Stackars kvinna som går runt och är så bitter dagarna i ända!

Vi spatserade hela vägen hem från skolan och gräddade därefter svenska pannkakor. Något som dom är otroligt förtjusta i! Lekte i parken och målade lite teckningar. Ikväll har vi haft födelsedagsmiddag för Nana Val som fyllde 60 år förra veckan, shrimps parmesan och tårta.

Imorgon är jag ledig så jag hoppas på fint väder så att jag kan ge mig ut och turista lite.

There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia

Whistlerpics från den gångna helgen.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0