Vilse i Vancouver

Det har varit ganska grått här idag, regnigt och grått. Jag föredrar sol, jag föredrar mina shorts.. På radion sa de att det var STUNNING WEATHER i hela Canada, 32 grader i Montreal&Ottawa men de måste missat att kolla forecasten för Vancouver för här är vädret minsann inte stunning..! Solen sägs komma tillbaka på torsdag, vi får helt enkelt hålla alla våra tummar!

Kolla in den här ---> http://www.youtube.com/watch?v=5aQkrV3ppAw Jag blir fruktansvärt patriotisk trots att jag inte är canadensare haha!

Ikväll ska jag äta edamamebönor med Karin och Beckisen, på lördag åker Rebecka nämligen till Mexico i tio dagar och sedan är det tid att åka hemåt... Tur att hon bor i Skara så att jag kan träffa henne heeeeela sommaren! Sedan får vi ta några turer till Karin i Linkan, som jag fått lära mig att det kallas, LiNköping alltså. Det kommer att bli en bra sommar, jag bara vet det!

There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia

Nu är ännu en helg över, jag har bara tre helger kvar. TRE YNKA HELGER! Det får mig nästan att börja gråta. Det har varit en bra helg. Denna söndag startade med barnkalas, klockan tio ramlade de första barnen in och klockan ett gick den sista gästen. Övervägande gäster var pojkar och tillskillnad från Lolas barnkalas var det här LIVAT!

Efter kalaset mötte jag upp med Stefanie, en tjej från Österrike, vi tog bussen till Science world därefter åt vi glass i utkanten av chinatown. Mycket trevligt! När jag kom hem var det återigen dags för födelsedagsfirande, familjemiddag. Det serverades givetvis shrimp parmesan, det här hushållets festmåltid. Alltid lika gott!!

Hm, vad ska jag göra det här tre sista veckorna i Vancouver nu då? Jag tänkte försöka ta mig till Seattle nästnästa helg, meningen var ju att jag skulle åkt dit förra helgen men ibland blir det inte riktigt allt som planerat, istället satt jag på ett flyg hem mot Sverige. Annars har jag bara tänkt vara och göra alla vardagliga saker som jag kommer att sakna när jag kommer hem, vandra Robsonstreet, vänta på buss nummer 4, se solnedgången över English bay, äta edamamebönor med Karin och Beckisen, köra hem Sascha och Lola från skolan samtidigt som vi lyssnar på Jay Z så att högtalarna i bilen vibrerar, dricka passion-te på Starbucks, gå på stan en söndag utan att det är DÖTT, äta bagel med cremecheese på Tim Hortons, ta Seabusen över till north Van, ta en joggingtur längs stranden, fascineras över hur otroligt vackert det är här.......... Jag skulle kunna skriva upp hundramiljoner saker därtill. Tusan vad jag kommer att sakna Vancouver.

Michele och jag pratade om att jag snart skulle åka hem idag, för att inte komma tillbaka igen som jag gjort de senaste två gångerna. Komma tillbaka kommer jag ju givetvis att göra men aldrig på samma sätt, aldrig er som deras au pair. De vill att jag ska stanna, hon visste inte riktigt vart ifrån hon ville att nästa au pair skulle komma. Att ta en från Sverige vore inte rättvist menade hon på för hon skulle bara jämföras med mig... Jag är deras första au pair och de är onekligen överförtjusta, men de har ju aldrig haft någon annan så de kanske upptäcker när den ny äntrar familjen att jag inte var så fantastisk när det väl kom till kritan... Haha!
Hon tyckte definitivt at jag skulle åka till Whistler nästa år, det tycker jag också! Jag får beslutsångest, varför finns det så satans mycket man vill se och göra? När ska jag ha tid till att plugga egentligen? ALDRIG! Jag har funderat över en sak, mayaindianerna påstår ju att jorden kommer att gå under den 24 december 2012. De har haft rätt vid flera andra tillfällen så jag kan inte bestämma mig för om det är värt att börja plugga. Jag menar stämmer detta vill jag ju inte spendera mina sista år i en skolbänk när jag dessutom inte ens vet vad jag vill plugga. Mina sista år vill jag ju spendera på något jag verkligen älskar, att se nya delar av världen. Hur tycker ni att jag ska göra egentligen???

Långt och luddigt inlägg, men jag funderar över så mycket att min hjärna nästan bubblar över.

There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia


Underbara VANCOUVER!

Jag kommer att sakna att inte kunna träffa dessa flickor en helt vanlig onsdagkväll....

Sommarvärmen vi hade förra veckan har svalnat något, det är inte riktigt lika varmt men jag slängde på mig shortsen iallafall. Jag menar annars kanske den bruna brännan försvinner och det vill vi ju inte...!

Imorgon fyller Sascha sex år, på förmiddagen vankas det födelsedagskalas på stranden och på kvällen har vi middag här hemma. Fullspäckat med andra ord!

There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia

 

Hej hopp!

Det vackra vädret bara fortsätter, det blir varmare och varmare för varje dag. jag gick precis hem från bussen i shorts och frös inte det minsta, jag menar klockan är ju ändå NATT! Eftermiddagen har Lola och jag spenderat på Kit's beach, vi har byggt princessslott och födelsedagstårtor, ätit och berättat sagor för varandra. Supermysigt!

Imorgon efter jobbet ska Karin, Beckisen och jag spela strandtennis vid English bay, skojskoj!! Får se om jag har några vidare skills vad det gäller strandtennis..

There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia

Nu var det några dagar sedan senaste updaten av mitt ack så händelserika liv. Vi bodde på fint nybyggt Fairmont i downtown torsdag-fredag eftersom det spelades in reklamfilm i huset. Reklamfilm för Ohoy's choclate chip cookies. Efter att jag hade skjutasat barnen till skolan på fredagmorgon åkte jag tillbaka till hotellet, duschade och låg i sängen för att kika på tv.

Igår, fredag alltså, spenderade Lola och jag eftermiddagen i trädgården. Varmtvarmtvarmt var det, Lola sprang runt i trosor, jag behöll för grannarnas trevnad shortsen på. När jag jobbat klart tog jag bilen hem till Karin, jag sov där. Det är pinsamt nog FJÄRDE fredagen i rad som jag tillbringar i hennes säng. På kvällen var vi ute och åt middag, sedan fortsatte kvällen på Cambie bar. Där träffade vi trevliga australiensare, klockan tre var vi hemma hos Karin i north Van igen. En toppen kväll blev det.

Idag ringde väckarklockan kvart i åtta, upp och hoppa. Vi skulle åka till Bowen island, en liten supermysig ö 20 minuters båtresa från Horseshoebay. Vi åkte till McDonalds och köpte oss en bagel för att sedan ge oss av mot Horseshoebay som är ett färjeläge utanför Vancouver. Vädret har varit strålande, shorts och linne har varit klädkoden för dagen. Så härligt att sommaren äntligen har kommit! På Bowen island gick vi en liten hike runt en sjö, åt dess omtalade fish'n chips, köpte kolor av en trevlig man och låg i gräset i hopp om att få lite färg på näsan. Jag jobbar på att få bruna händer, jag gör framsteg. Karin och jag hade en supermysig dag ute på ön och tog nöjda och belåtna färjan tillbaka mot fastlandet på eftermiddagen.

Imorgon beger vi oss nog någonstans för att lapa sol, kanske till någon fin strand eller varför inte en hike. Vi får se, nu ska jag iallafall sova. Jag är toktrött!

There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia







Nu har farfar varit uppe i himlen i en hel vecka, tiden går så fort och jag kan fortfarande inte riktigt förstå att han inte finns där hemma när jag kommer hem. Det känns så overkligt, det är svårt att bearbeta sorg och känslor när man inte riktigt förstår vad som har hänt. Farfar känns fortfarande så levande, kanske är det för att han sitter däruppe på ett moln och tittar ner på mig. Nu är han så nära och det känns oerhört bra!

Ibland tror jag att jag är världens starkaste människa, inte fysiskt för det är jag sannerligen inte, utan psykiskt. Jag tror att jag klarar nästintill allt på egen hand, flyga till andra sidan Atlanten utan att känna en endaste kotte, klara mig utan de jag älskar för några månader. Men sen plötsligt händer det något, något som gör att jag känner mig fruktansvärt hjälplös och inte alls lika stark längre. Då är det inte helt lätt att vara på andra sidan Atlanten. Men jag är oerhört lyckligt lottad att befinna mig med helt underbara kompisar och bo i en faktastiskt fin familj.

Gårdagen var en otroligt vacker dag som jag aldrig kommer att glömma. Samtidigt som dagen var oerhört vacker var den otroligt sorglig. Min farfar valde att somna in och flytta till himlen när vädret var som vackrast, havet blänkte som kristaller och den ljumma vinden svepte över mina bara armar. En dag jag aldrig glömmer och ett telefonsamtal som etsat sig fast i mitt minne. Det måste varit en otroligt fin dag däruppe igår. Jag hade också valt att flytta till himlen en sådan vacker dag. 

Att mista någon man älskar av hela sitt hjärta är inte lätt, men jag har längtat efter min farfar och nu finns han i himlen ovanför mig, vart jag än befinner mig!

There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia

Här satt Karin, Rebecka och jag igår, på toppen av The chief i Squamish. Det var vackert!

Hej hopp!

När jag mötte upp Karin i downtown i förmiddags bestämde vi oss för att hyra en tandemcykel för att ta en tur runt Stanley Park i det fantastiska vädret. Jag har aldrig trampat en tandem förut, inte Karin heller men det gick finfint! Folk måste trott att vi aldrig gjort något annat när vi susade fram. Sen satte vi oss i solen en stund.

Ikväll har vi haft grillparty här, galet mycket folk som jag aldrig sett förut har varit här. Jag blir änna snurrig av alla frågor, såfort man säger att man är svensk blir de helimpade, "Sweden is such nice country!"  De har några kompisar från Australien som är och hälsar på och Marks födelsedag som är på söndag firades eftersom han åker till Calgary imorgon för att jobba.

På lördag ska vi ta bilen och åka ut på lite äventyr, vi tänkte leta upp den utmärkta första-maj-picknick-platsen! Kanske blir det The Chief i Squamish, det tycker iallafall jag verkar vara den ultimata picknickplatsen                   --->http://farm3.static.flickr.com/2408/2507340288_02d7b5e74c.jpg

There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia