Avsked och färdigpackade väskor.
Det känns väldigt skumt, resfebern har inte infunnit sig ännu. Borde den inte komma snart? Att ta farväl av alla har varit lättare än vad jag trodde, okej jag kommer hem en sväng över jul men ändå, eftersom jag tydligen inte fattat att jag ska åka iväg. Men troligtvis kommer det när jag sätter mig på planet, nervositeten alltså.
Med i resväskan finns alla fina presenter och lyckönskningar, TACK FÖR ATT NI FINNS, NI ÄR HELT UNDERBARA! Nu ska jag slänga mig i soffan och avnjuta glass med varma hallon som jag hörde att Lina skulle göra iordning. Nästa gång det uppdateras är jag inte längre i lilla trygga Lidköping.
There's more to explore,
/Sofia
Barty och packning.
Gårdagen spenderades med nära och kära. Jag hade alldeles själv tillagat måltiden, Boeuf bourguignon, det smakade utomordentligt bra! Vilken tur att grytan är lättare att tillaga än den är att uttala och stava..! Efter lyckönskningar och långa kramar gick jag och la mig, måttligt trött efter dagens bestyr i köket.
Även den här kvällen tycks bjuda på festligheter, men det är ju hemligt så egentligen vet jag ju inte riktigt.. Men känner jag mina vänner rätt blir det barty som Amanda säger. Jag är så nyfiken att jag nästan spricker!!
Dags att avrunda och återgå till gräsklippningen som jag inte riktigt fullföljde igår...
There's more to explore,
/Sofia
Min hund gillar att vara i centrum.
Pasta och känslosamma tankar.
Nu sitter jag i vardagsrummet i lilla trygga Lidköping, staden där alla känner alla, alla vet allt om alla och rykten sprider sig snabbt som vinden. Jag har fyra dagar kvar i den staden, fyra fjuttiga dagar. Vart har tiden tagit vägen? Den har bara sprungit ifrån mig, sprungit ifrån mig i 300 km/h. Snart befinner jag mig i Vancouver i det stora landet Kanada. Landet där jag inte känner nårgon, landet där ingen vet vem lilla Sofia från Lidköping är. Det är rysligt nära nu och jag ser framemot det här med en väldigt blandade känslor. Jag vill inget hellre än att åka, det ska bli oerhört spännande och roligt! Samtidigt känns det jobbigt att lämna de man älskar mest på hela jorden. Men vad tusan, jag kommer ju hem igen, troligtvis med massa galna och roliga erfarenheter i baggaget. Det här blir kul, riktigt kul!
Konstigt att man alltid vid sådana här tillfällen, som nu när man ska lämna familjen för några månader, inser hur otroligt lyckligt lottad man är som har en helt underbar familj, fantastiska vänner och en tillvaro som faktiskt är mycket mer än helt okej. Man blir så känslosam på något sätt, man sitter inne i sin egna bubbla och tänker på allt fantastiskt och fint som man upplevt med dessa människor. Jag uppskattar er otroligt mycket och är oerhört glad över att ni finns!
Nu ska jag avrunda och fundera vidare över hur mycket fint livet har att ge.
There's more to explore,
/Sofia
Storstad och småstadsbor.
Hela dagen har spenderats i Göteborg, ja verkligen hela dagen, från 10.00-22.00. Underbart mysigt har det varit.
När vi kom fram till den stora staden mötte Johanna upp sina småstadsvänner och vi strosade runt i affärer, handlade ett och annat samt fikade, fikade och fikade. Det spenderades en hel del pengar på mat, mat är gott.
Så småningom tröttnade vi på att strosa runt i affärerna och vi begav oss hem till Johanna i Mölnlycke för att äta ännu mera. Väldigt mycket äta på oss, men det är faktiskt något vi är vldigt duktiga på, en talang skulle man väl kunna säga. Johanna har för övrigt världens finaste hus, helt seriöst. Dit ska jag flytta när jag kommer hem från Kanda och jag fått nog av Lidköping, jag kan bo i städskrubben om det skulle vara så..! Helt okej för mig.
Nu är jag måttligt trött och borde sova. Men jag har ju som sagt inget arbete att stiga upp till så varför skall jag gå upp i ottan? Nej, imorgon tänker jag ta sovmorgon, den här dagen har varit ganska påfrestande.
There's more to explore,
/Sofia
Min storstadspärla.
Hästar och hästbajs.
Ikväll har jag varit i stallet. Nej, jag har inte ridit. Jag satt på läktaren och kikade på min ridgrupp. Jag hör väl inte hemma på läktaren?! Ska inte jag sitta på hästryggen? Det kändes oerhört fel att titta på istället för att vara med. Man kan inte vara med överallt tyvärr, man kan inte både sitta på hästryggen i Lidköping och passa små söta barn i Kanada. Det går inte riktigt, inte ens du klarar av det Sofia. Livet är inte helt lätt.
There's more to explore,
/Sofia
Fantastiska varelser.
Biltvätt och hemmafruar.
Trots att jag är ledig är mina dagar fullspäckade. Är det någon mer ur ledighetskommitén som känner igen sig? Som jag berättat i tidigare inlägg har mamma och pappa gett mig anställning som hemmafru, ett lugnt och skönt yrke kan tyckas. Idag stod biltvätt av BÅDA bilarna på schemat. Stackars Sofia som var tvungen att åka ända till OKQ8 två gånger och köra in bilen i tvätthallen. Nej, det är inte ett dugg synd om mig egentligen..! Eller lite, en gnutta iallafall..?
Som belöning fick jag träffa min andra hemmafru kompis Amanda och min hårt studerande vänninna Caroline över en fika och strötittande inne i stan. Vi konstaterade, som så många andra gånger, att Lidköpings shoppingutbud är uslare än den uslaste tv-reklam!! Lidköping har hamnat i träsket, behöver ryckas upp och förändras. Iallafall behöver jag lite förändring.
På tal om förändring, idag är det en vecka kvar. Om en vecka befinner jag mig någon helt annanstans, på en helt annan kontinent. Om en vecka är jag i Vancouver hos en helt främmande familj. Jo visst, jag har pratat med dem över telefon. Men ändå, jösses!! Tänk om jag får världens blackout och inte kan prata ett ord engelska, vad gör jag då? Pladdrar på med min västgötska svenska oerhört härliga stämma, eller? Jag tar med mig den engelska ordboken, det blir nog säkrast så..! Sofia lilla vän, det löser sig, det gör det alltid!
There's more to explore,
/Sofia
Mitt tidsfördriv, eller snarare lyckopiller, för dagen, Caroline och Amanda.
Skolbesök och tennisbollar.
Idag har jag varit produktiv, eller iallafall effektiv. Jag har gjort på tok för mycket för att vara ledig, nu är jag värd lite vila i solen.
Halv nio var jag uppe, utvilad och redo för en ny vecka. En vecka fullspäckad med allt ifrån besök i Göteborg till inköp av dator och packning. Just idag stod ett besök hos de gamla lärarna på schemat samt lite tennisspel på skolgården på schemat. Tragiskt att åka tillbaka till skolan som numera är ett avslutat kapitel i livet tänker ni kanske?! Men det var rikitgt mysigt att träffa lärarna igen och det kändes inte ett dugg konstigt att sitta där i lärarrummet och tjata som på den gamla goda tiden. Det kändes "hemma", ända tills min lillasyster som äntrat De la gardie stod i dörröppningen till lärarrummet. Hon hörde inte hemma där, hon hörde inte hemma bland MINA gamla lärare och i MINA gamla klassrum! Är jag tragisk eller är jag tragisk? Livet går vidare, ryck upp dig Sofia. Nu ska du ut på nya äventyr och ta dig an nya utmaningar!
Efter att Anders Back bjudit oss på fika i rasthallen gick vi ut för att spela lite tennis. Jag har aldrig varit den där "bolltjejen" som varit speciellt duktig på bollsporter. Jag har testat de flesta, men insett ganska snabbt att det faktiskt inte är något för mig. Inte för att jag tyckt att det varit tråkigt på något sätt, grejen är den att jag är urusel helt enkelt. Hästar är jag däremot lite bättre på, rida kan jag utan och innan. Ja, till och med i sömnen.. Tennis är dock något jag behärskar någorlunda, men mina backhandslag kan disskuteras... Dagens tennisspel gick emellanåt förvånansvärt bra.
Nu tänkte jag gå ut i solen och läsa lite om Lisbeth Salander, hon har det rättså trassligt just nu så att säga..!
There's more to explore,
/Sofia
Vem spolade över sommaren?
Lisbeth Salander och Spotify.
Jag har kommit underfund med att söndagar inte längre bringar den där "söndagsångesten" som de gjorde då man gick i skolan. Det är oerhört skönt att slippa känna "jag borde plugga, jag borde skriva den där uppsatsen..." Man kan helt enkelt göra vad man vill, inte ett dyft.
Tycker jag förresten att det är så skönt egentligen? Eller försöker jag bara intala mig själv att det är otroligt skönt att vara arbetslös och inte ha någon vardag?
Förresten är jag inte arbetslös när jag tänker efter, jag är mellan två jobb som det så fint heter och just nu är jag ledig. Skönt tänker ni då, men mamma håller mig sysselsatt med både det ena och det andra. Numera kan jag skriva både hemmafru och trädgårdsmästare vid mina meriter på mitt cv, tack mamma!
För att svara på ovanstående frågor kan jag säga att det är ganska skönt att vara ledig, förutsatt att det inte är på obestämd tid. Med tanke på att jag inte är ensam om att vara arbetslös finns det alltid någon ledig själ som man kan hitta på något galet med. Vi kan enkelt dra slutsatsen att livet som arbetslös/arbetssökande/mellan-två-jobb/ordförande-i-ledighetskommitén inte är helt fel. Livet är härligt!
There's more to explore,
/Sofia
Tänk om man kunde spendera hela livet såhär. Det skulle jag inte tacka nej till...
Bland skidor och raggsockar.
Nu har jag gjort ett rivande i garaget, skidutrustningen behövde ses över och vinterkläderna plockas in. Jag fick med mig fem mössor, vem behöver egentligen ha med sig fem mössor till ett civiliserat land? Sofia Beijer behöver tydligen gardera sig, hon tror att hon kommer att hamna i antarktis. Hm, vi får se hur många som egentligen går ner i resväskan... Kanske borde jag prioritera att ha med mig andra föremål, men de som känner mig vet att jag är ganska värdelös på att packa. Det tar onödigt lång tid och hälften av grejerna jag har med mig är inte så nödvändiga. Nog om det, nu ska jag ta mig en välbehövlig dusch.
There's more to explore,
/Sofia
En bild av människorna jag ska spendera de kommande månaderna med kanske vore på sin plats, varsågoda.
Karta och kompass.
Sofia Beijer har skaffat sig en blogg, det trodde ni aldrig va?! Inte jag heller om jag ska vara helt ärlig, men syftet med den här bloggen blir att hålla mina kära vänner (och ovänner för all del) uppdaterade om mitt vilsna liv i världens till ytan näst största land, Kanada och staden Vancouver där jag kommer att vara bosatt.
Tisdagen den 22 september 06.45 sätter jag mig i flygstolen med sikte på Vancouver. Där ska jag jobba som barnflicka i en familj och ta hand om två små söta barn. Min uppgift blir att leka med barnen, skjutsa dem till dagis, läsa sagor, laga mat, åka på utflykter, måla teckningar och agera storasyster, någon form av Mary Poppins med andra ord.
Följ med mig på mitt äventyr vettja,
/Sofia
Vancouver - tror ni att jag hittar här ens med karta och kompass?
