Vilse i Vancouver

Nu har jag packat upp alla mina pryttlar efter två helt underbara dagar i Whistler. Jag är trött och lycklig, fylld med massa ny energi. Jag har åkt galet bra skidåkning idag!

Ska berätta från början om vår lilla resa. Eftersom Mark är i LA och jobbar följde Jajee med i hans ställe. Vi började färden på lördagmorgon, solen strålade och inte ett moln syntes på den klarblå himlen. Highwayen upp till Whistler kallas "Sea-to-sky-highway! och var otroligt vacker. Kan inte beskriva med ord hur fint det var med havet som övergick till berg och snöklädda toppar, det måste helt klart upplevas innan man dör! Efter en spectacular bilfärd var vi äntligen framme i Whistler. För att beskriva Whistler kan jag säga att det kändes som en alpby i mordenare tappning. Oerhört mysigt! Bergstopparna liknade Österrikes något, Italiens bergstoppar tar dock fortfarande priset då jag tycker att de har oerhört vackra bergstoppar.

Vädret har varit STUNNINGSTUNNINGSTUNNING! Jag kunde inte fått en bättre första-gången-i-Whistler-upplevelse, kanske kunde varit några grader varmare. Det var nästan 20 minusgrader högst upp på berget, på med en extra fleecetröja och ett par extra underställsbyxor så var man fit for fight. Skidsystemet var stort, och jag har givetvis inte tagit mig igenom hela. Jag har ju dock några månader på mig... Skidåkningen var fantastiskt bra och mina skidor gick bättre än vad de har gjort på riktigt länge vilket gjorde Sofia minst sagt lycklig! Jag har varit helt salig hela dagen. Idag åkte jag bara med Michele, Jajee mådde inte så bra och Sascha och Lola var i skidskola, det var mysigt. Hon frös dock med någon timma kvar så jag fick klara mig själv en stund, men det gick bra.

Jag, Lola och Michele delade säng inatt. Lola klängde på mig hela natten, hon skulle hålla min hand och gosa, kanske inte så mysigt när man är trött och vill sova. Men det var glömt och förlåtet när hon väckte mig med en klapp på kinden och sa "Sofia, i love you!". Visst är hon världens sötaste treåring?!

När vi åkte hem såg vi solen gå ner över bergen och havet, fint avslut på en topnotchhelg! I veckan ska vi köpa julgran, baka julgodis och jag ska kanske se A christmas carol med mina kära vänner, bio alltså. Till helgen blir det skidåkning igen, i Whistler eller på Cypress. Kan förövrigt inte fatta att jag åker hem nästa fredag, det är helt ofattbart att mamma, pappa och Lina står och väntar på mig på Landvetter i SVERIGE nästa lördag. Det har gått så oerhört fort! Men tusan vad roligt jag har haft och än är ju inte äventyret slut som tur är.

There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia

Idag har jag som sagt varit så gott som ledig, härligthärligt! Det har dessutom varit min lyckodag, jag har lyckats lägga vantarna på tre nya OS-mynt till min samling. Jag fick dock två women's hockey men jag och Karin kom fram till att jag kunde spara båda och byta med henne om hon fick två av något.. Det tredje myntet var en rullstolsåkande curlingspelare som jag fick när jag bönade och bad om att få mynt tillbaka istället för lappar när vi köpte varm choklad. Ja, jag och Karin är tokiga och gör så gott som allt för att komma över de där stackars mynten.

Jag har letat ruint efter lite julklappar idag, inte det lättaste men jag har knåpat ihop den klockrenaste presenten någonsin till en av mina vänner. Helt galet nöjd är jag!! Inhandlade även två andra klappar, kanske inte lika klockisrenis som Lina Sundberg skulle säga men ack så fina.

Ikväll har jag, Karin och Rebecka varit på Bright nights i Stanley Park. Det var lampor överallt, supermysigt!! Vi åkte ett litet minitåg runt i parken, det var vi och alla barnfamiljer, vi kände oss hemma. Man kunde titta på lite djur också, kaniner, getter, lamor, kossor och gud vet vad, det ingick liksom i tågbiljetten så det var vi ju tvungna att göra också. Tillsist köpte vi varm choklad och en pepparkaka, som förövrigt inte gick att jämföra med de svenska, som vi gick loss på i kylan, efter ett tag kom det två tvättbjörnar som verkade sugna på pepparkakan så vi fick kasta oss därifrån.

På lördag åker jag till Whistler, wohoo! Det har jag sett framemot ända sedan jag bestämde mig för att åka till Canada så jag har väntat ett tag, sedan den 21 juli för att vara exakt. Det ska bli riktigt skoj, det ryktas om att vädret ska bli lika strålande som det har varit de senaste dagarna också. Det skulle ju vara fantastiskt, vägen dit upp ska tydligen vara något utöver det vanliga. Mamma, du kan läsa om den i min "Thousand places to see before you die"-bok tror jag, har för mig att jag läste om den där! Det blir nog en kanonhelg med förhoppningsvis massa bra skidåkning!

There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia

Nu sitter jag i köket och slevar i mig flingor, raisin bran. Tur att de har ett stort utbud av flingor i det här huset eftersom det är det enda som erbjuds till frukost, annars hade jag nog tröttnat.... Lyssnar på julmusik gör jag också, "Jag såg mamma kyssa tomten" spelades precis, fast på engelska. Den svenska versionen låter mycket bättre, orden ligger bättre i munnen liksom.

Idag är jag så gott som ledig, ska bara hämta Lola efter gymnastics klockan tre och skjutsa henne vidare till Hastings Mill där vi ska möta upp Michele. Ikväll ska jag till Stanley Park och mysa på ett ställe där de satt upp en massa ljus i träden, precis som på Liseberg, http://vancouver.ca/PARKS/events/brightnights/index.htm.

There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia

Hej mina damer och herrar!

Vädret i Vancouver är för tillfället helt underbart, det känns som riktigt alpväder, kyla och en himla massa solsken. Men det är vi värda efter alla veckor fyllda med regn tycker jag. När jag satt och åt frukost imorses satt jag bara och tittade ut över havet och bergen, så oerhört vackert. Samtidigt checkade jag min e-mail-inkorg, min kära far hade skickat ett mejl som fick mig att gråta en skvätt, känns skönt att ha världens bästa mamma och pappa som väntar på mig därhemma!! Havet låg som en spegel och solen sken på bergstopparna. Ni måste komma hit och uppleva Vancouver, ni lär inte bli besvikna!!

Jag cyklade och hämtade Lola idag också, efter skolan mötte vi upp Fiona och Vivvi i Kits park, åt lunch, gungade, åkte rutschkana och lekte thing-finders på stranden. När vi kom hem började jag laga middag, jag lovade Sascha att göra köttbullar i måndags så jag tog mig kragen och ställde till med svensk middag idag. Inte helt fel, det smakade bra, oerhört bra!

Efter köttbullemiddagen letade vi fram lite julpynt och familjens stockings, julstrumpor alltså som skall sättas upp ovanför braskaminen. Jag fick också en strumpa, trots att jag inte är här på julafton. Tomten kanske kan komma någon dag tidigare.............. haha

Nu lyssnar jag på julmusik och ska snart pallra mig iväg till Alma st. och yoga en timma. Efter det tänkte jag NJUTA av kvällens Bonde söker fru. Nätt och jämt att jag kan hålla mig, men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.. Karin skickade precis ett sms som sa att hon någon minut innan lagt tassarna på OS-myntet a la figureskating. Tusan, jag har minsann inte fått något tillskott till min samling på nio dagar! Wellwell, vi har 71 dagar på oss och då ska vi ha hela samlingen.

There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia


Kit's beach.

Nu sitter, eller snarare halvligger, jag i sängen efter en dusch. Jag och Rebecka har varit på gymmet, sprungit på löpbandet, rott några kilometer och cyklat lite. När jag kom hem skalade jag åt jag en morot, en banan, en clementin och drack ett glas juice. Tusan vad gott!

Kvällen har jag spenderat tillsammans med Rebecka för att försöka lösa hennes problem. Det har kontaktats familjer osv. Jag kom på att jag har träffat en svensk tjej som jobbar här och bor i lägenhet, jag kontaktade henne och det visade sig att hon åker hem första januari och behöver någon som kan ta över hennes plats då. Så får Rebecka ett annat jobb kanskekanske det kan lösa sig. Tänka sig vad bra det kan vara med kontakter! Vi fortsätter att kämpa på...! Problem är till för att lösas punkt.

Min dag har annars varit helt förvånansvärt bra. Jag tog Marks cykel för att hämta upp Lola i skolan kvart i tolv. Med mig hade jag lunch och snacks, vi cyklade till Kit's park och lekte i det helt underbara vädret, solsken och kyla. Jag älskar det! Efter några timmar cyklade vi hem och min arbetsdag var så gott som över. Helt okej arbetsdag om ni frågar mig. Pappa sitter säkert och skrattar lite för sig själv, han tycker att mitt jobb är semester... Vilket jag kanske kan hålla med om, men jag har stunder då jag tycker att barn är helt fruktansvärda och då är det minsann ingen semester höhö.

Imorgon åker Mark till L.A för att jobba och kommer hem den 12 december så nu blir vi ensamma ett tag. Det värsta är att Sascha blir helt förkrossad när han åker, jag har aldrig sett ett barn på fem år bli så hysteriskt ledsen över att pappa åker bort. Det är riktigt hjärtskärande, även om han bara ska bort en natt skriker han och gråter så att man får ont i hjärtat.

There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia


Lidköping kan slänga sig i väggen, Vancouver vinner med hästlängder.


Kan man hitta en bättre placerad gunga?




Min sockertopp, världens sötaste unge!

Glömde slänga upp helgens bilder som jag utlovade igår, här är några stycken.


Visst är det ballt att vi har en egen godissort här?!!


Fredagsmys mit Karin.


Det regnar i Vancouver, en hel del faktiskt.


Sofia i akvarie.


Karin i akvarie.


Rebecka i akvarie.


En rysligt kall delfinshow.


Karin och en ruskigt stor sjöstjärna.


Hm, bland grodor och sjögräs.


En jätte bläckfisk.




Mamma och pappa, här har ni mig.

Godkväll!

Inatt sov som sagt Karin över här, jätte mysigt var det. Vi åkte och köpte godis, vi konstaterade också att godisutbudet här är pinsamt dåligt här jämfört med i Sverige. Godissektionen var så liten att vi knappt hittade den, inte så konstigt att alla är smala och smärta som stickor här när det inte finns något godis att föräta sig på.. Inget bubbelvatten har de heller, förutom de gröna glasflaskorna från San Pellegrino, hur bra är det för miljön att importera vatten från Italien? Vi köpte tillslut vad vi trodde vad bubbelvatten, men det visade sig smaka Sprite trots att det stod sparkling water på flaskan. Hej och hå, det går bra för mig och Karin... När vi kom tillbaka tände vi ljus i mitt rum, Mark poppade våra popcorn och vi satte oss i min säng för att avnjuta Snowroller med Stig H Olsson i spetsen. Efter filmen letade vi runt på internet och i broschyrer efter nya äventyr, listan över att-göra-i-Vancouver-fram-till-juni-listan är numera ganska lång.

 Imorses när jag vaknade låg Karin helt plötsligt på golvet istället för i min säng, hon tyckte att det var för varmt. Tur att vi har heltäckningsmatta...! Det kommer jag förövrigt att sakna, det är säkert hur mycket ingrodd skit som helst i den där mattan trots att jag dammsuger den riktigt nogrannt, men ack så skönt det är att vakna och sätta fötterna på en mjuk matta. Helt galet skönt är det, dessutom är det så mycket skönare att sitta på golvet med datorn än vid skrivbordet... När vi kom upp till köket hade Mark och Michele lagat en riktig brakfrukost, bacon, våfflor med maplesyrup och blåbär, apelsinjuice och te. En riktigt hälsomsam start på lördagsmorgonen, efter frukosten hämtade vi upp Rebecka och traskade vidare mot bussen.

Givetvis regnade det idag och inte så lite heller. Mina regnstövlar och mina regnkappa är ta mig sjutton de bästa köpen jag har gjort i hela mitt liv!! De sliter jag med hälsan så att säga. Vi beslutade oss för att åka till aquariet så vi tog bussen till Stanley Park efter att ha letat efter något som skulle kunna likna en adventsljusstake. Det är ju första advent imorgon och jag har varken adventsstjärna eller en adventsljusstake med fyra ljus. Dock pratade jag med mamma i fredags och hon sa att hon hade hängt upp min vita stjärna med silverglitter på i mitt fönster. Det gjorde mig varm i hjärtat, nu vet jag att även mitt fönster är julmysigt när jag kommer hem. Jag köpte mig iallafall rött sidenband som jag ska ha till mina apelsiner med nejlikor.
På aquariet var det trevligt, delfinshowen var brutalt kall eftersom den var utomhus i regnet. Vi tyckte lite synd om delfinerna, tror ni att de någonsin fryser? Jag blev otroligt sugen på att dyka när jag såg alla fiskar! När vi strosat runt fär några timmar gick vi till ett mysigt ställe i Stanley Park där de hade satt upp en himlans massa juldekorationer och ljusslingor.

Ikväll var jag en liten stund hemma hos Rebecka som satt barnvakt men jag var trött och gick hem. Nu tänkte jag snart kasta mig under mitt alldeles underbara duntäcke och sova. Imorgon ska jag gå till gymmet i community centret, göra något vettigt, skjutsa Michele till färjan då hon ska åka bort två dagar för någon training och åka en sväng till Karin i north Van. Behaglig söndag. Lite skidsugen är jag dock............

Förresten, jag ska börja spela volleyboll efter jul. Japp, varje onsdag, 7.30-09.30 pm. Kan ni tänka er, Sofia ska spela volleyboll, megaskoj! Aja, det var bara en liten parantes. Jag orkar inte slänga upp dagens bilder nu, gör det imorgon istället. Det tar ju så makabert lång tid.

There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia

Puh, det är inte alltid en dans på röda rosor att passa barn ska jag säga er. Lola kissade precis ner hela min badrumsmatta, hon var tvungen att gå och kissa sååååå badly men han inte sätta sig på toalettstolen... Ingen fara, ingen fara, in i duschen bara. Sofia fixar allt, Sofia fixar allt.

Imorses tog jag en promenix i det icke regniga vädret innan jag hämtade upp Lola och Vivvi i skolan. Idag var det dags för gymnastics i Yaletown. Efter många och och men, nej förresten, bara några men hittade jag till gymnastics stället. Jag hamnade på fel gata vilket resulterade i att jag hamnade på fel bro och ja, allt blev pannkaka för någon minut. Men jag redde upp det hela mycket bra tycker jag och vi kom fram i tid.

Snart ska jag hämta upp Rebecka och ta bussen in till downtown för lite skridskoåkning tillsammans med Karin, amerikanskan och hennes nya zeeländska vänner. Det blir förhoppningsvis mysigt, lite varm choklad skulle vi dricka efteråt också för att försöka hitta julkänslan i regnrusket.

There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia


Grekbild från i somras.

Till att börja med vill jag bara berätta vad jag har lagat för mat idag, mamma och pappa, ni kommer inte att tro era ÖGON! Jag, Sofia Beijer, eran äldsta dotter som har varit en stark motståndare till lamm har idag tillagat en lammstek(!!!!) alldeles själv. Det är så sant som det är sagt och den smakade förträffligt. Nu undrar ni säkert vad det tagit åt eran dotter samtidigt som nu jublar av lycka att jag tagit mig i kragen och faktiskt ätit lamm, inte nog med det hon har faktiskt tillagat det också....!

Det var som såhär, Michele skulle laga till en lammstek men hade glömt av att hon hade en doctorappointment så hon frågade mig om jag kunde hjälpa till visst sa jag. Så jag tog fram det stora köttstycket, steken alltså, ur kylskåpet och klippte upp plasten. Sedan gned jag in den med vitlök, färsk hackad rosmarin, salt, peppar, olja och lammkrydda. Sannerligen värt att testa, den var förövrigt stor som en julskinka, en lammskinka med andra ord. Det var riktigt gott. Nu kommer säkert mamma och pappa hoppa av glädje där hemma och laga lamm under hela min Sverigevistelse. Det är nämligen som så hemma hos familjen Beijer att det förekommer lamm ganska ofta och då har pappa Anders och mamma Anneli fått tillaga annat kött till kinkiga Sofia. Jag vidgade faktiskt mina "lamm-vyer" redan förra hösten på Kebnekaise då jag var så illa tvungen att äta lamm eftersom det inte bjöds på något annat. Anledningen till att jag inte ätit det kan jag inte riktigt svara på, det är ju faktiskt gott... Kanske ärdet som så att tanken på att det är ett litet gulligt lamm man trycker i sig som gnagt i bakhuvudet, who knows. Nu äter jag det iallafall och lär så göra i fortsättningen. Nu är jag ju dessutom proffs på att kocka till det själv. höhö

Jajee var här på middag så efteråt satt vi och pratade i några timmar. Det känns så bra att jag kan sitta med familjen, avslappnat och verkligen ha roligt. Det är inte ansträngande alls, tvärtom. Engelskan går som smör, det känns inte jobbigt på något sätt. Det känns helt naturligt, jag tänker på engelska och kommer ibland på mig själv när jag till exempel räknar på engelska tyst för mig själv när jag och barnen leker kurragömma. Är inte det lite knasigt?! Ibland kan jag inte komma på vad vad engelskans ord betyder på svenska, jag kan liksom inte få fram det även om jag vet precis vad det betyder på engelska. Nu blev det en aningens rörigt och ni fattar säkert inte vad jag menar. Engelskan fungerar galant iallafall, det var det jag ville ha sagt punkt.

Imorgon är det tisdag och starten på min tionde vecka här, jag har varit hemifrån i NIO veckor. Hur är det hemma på Vältgatan i det gula huset egentligen? Är det tomt i det ett av sovrummen på övervåningen? 
Eftersom mina familjemedlemmar inte har skaffat skype ännu, dock ringer jag från min skype till vår hemtelefon så jag har ju givetvis pratat med dem, flera gånger i veckan, så jag har inte sett dem sedan jag gråtandes lämnade dem på Landvetter den 22 september. Tänk om jag inte känner igen dem när jag kommer tillbaka? Tänk om pappa har färgat håret grönt och krympt flera decimeter, tänk om mamma har rakat av sig allt hår och bytt klädstil, tänk om min lillasyster har växt om mig och bär nitarmband. Ni får helt enkelt stå och vinka med en skylt, BEIJER. Hum, skämt å sido. Det känns bara lite lustigt att inte ha sett er på så länge, jag ser framemot att krama er!!!!

There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia