Underbar skidåkning och trötta ben.
Så till dagens skidåkning. Imorses vid tio hämtade jag upp Karin så åkte vi vidare mot Cypress Mountain, http://cypressmountain.com/, berget där snowboard- och freestylegrenarna i OS kommer att hållas. Det kändes helknas när vi åkte upp för berget och regnet började övergå i snö. Marken och granarna var helt täckta med snö, det var verkligen makalöst mycket snö! Så fantastiskt superduper härligt. Till att börja med när vi skulle betala liftkortet lurade vi i killen i luckan att vi var 18 år, vad gör man inte för billigare skidåkning. Sedan sa han att det var 25% off för att inte hela systemet var öppet, vilket innebar att det kostade oss 28 dollar för en hel dags skidåkning, cirka 200 svenska riksdaler alltså. Inte mycket mer än vad Kinnekulle med sin två backar tar för en hel dag... Vädret var snöigt och en aning dimmigt, typiskt canadensiskt skidväder med andra ord men vi njöt ändå. Snön var lite tung längre ner på berget, men det gjorde inte heller så mycket. Hela systemet var som sagt inte öppet, det gjorde inte så mycket, vi klarade oss bra med det som var öppet. Det viktigaste var att vi fick åka på våra skidor och stilla skidbegäret en aning. Igår när Karin åkte hem med bussen kom det på en massa snowboard killar och hon skickade iväg ett sms till mig om att vi bara måste åka skidor och så fick det bli idag.
Efter några timmar åt vi en välförtjänt lunch, hamburgare, varm choklad och chocolate chip cookie. Mätta och belåtna begav vi oss ut i snön igen. En heldag uppe på berget resulterade i sådär härligt möra ben. Det var två nöjda, glada och trötta svenska flickor som satte sig i bilen och åkte mot Vancouver. Vi konstaterade också att det var makalöst många som åkte snowboard, nästan övervägande faktiskt. Hm, jag håller mig till mina skidor iallafall... Det har varit en toppendag, så mycket bättre kan det knappast bli!! Jag lär somna med ett leende på läpparna ikväll och vakna upp med massa nya krafter.
Karl, du ville ha lite upplysningar om Vancouver. Jag kan rätt och slätt säga att det är en av de bästa städerna jag någonsin satt min fot i, även om det regnar hutlöst mycket. Vancouver har allt, havet, bergen och någon form av magisk kraft som gör att du bara stormtrivs!! Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men jag känner mig hemma här.
There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia
Art Gallery och souvlaki.
Det regnar helt makalöst mycket här, otroligt att det kan regna så mycket! Med tanke på vädret var det alltså en perfekt dag för lite konst. På bussen till downtown blev jag sittande bredvid en minst sagt underlig kvinna eller snarare dam. Med sig in i bussen hade hon vad jag trodde var en barnvagn, hon har barnbarnet med sig tänkte jag... Sedan börjar hon ta av regnskyddet på vagnen och där sitter en liten mopps, en hund alltså. Hon satt och pratade med sin hund, högt och tydligt, och matade den med diverse hundgodis. Efter ett tag var det tydligen dags att prata med mig också, hon berättade om sina regnstövlar som hon inte kunde använda eftersom de luktade så illa efter att hon använt dem. Fotsvett?! När hon klev av bussen med hunden sittande under regnskyddet i den röda barnvagnen hälsade hon hela bussen trevlig helg.
Vancouver Art Gallery var det idag ja, Mark var member så jag och Karin fick gå in gratis. Tack och lov för det, det hade inte riktigt varit värt 25 dollar, men är det gratis går det ju an..! Tavlorna var hm.. fina, de flesta iallafall. Några utav dem konstaterade vi att vi kunde gjort minst lika bra, men vi förstår oss väl inte på konst... Nu har vi gjort det iallafall och kan bocka av ytterligare en grej på vår att-göra-i-vancouver-lista. Vakten som tog emot biljetterna tyckte att vårt besök var på tok för kort, men två timmar bland tavlor och fotografier fick räcka...
Efteråt åt vi grekisk mat, souvlaki. Nu skrattar säkert mina greklandsresenärer åt mig eftersom jag åt en hel del chicken souvlaki i Greeeece (uttala Greees). Även här i Canada på andra sidan atlanten kunde de göra souvlaki, det var dock inte samma känsla att äta det här... Annat hade det varit om vi suttit längs havet i Grekland på någon liten ö!
Ikväll har jag varit barnvakt och jag fördrev tiden med att titta på The Polar Express, en jättemysig julfilm! Jag längtar efter julmys, igår lyssnade jag på en massa julmusik. Åh, vad skoj det ska bli med jul! Jag och Karin gick runt och tittade på alla julsaker i affärerna idag, allt är så mycket mäktigare här, större på något sätt och mera upptrissat. Imorgon verkar det som att det blir skidåkning på Cypress Mountain, snacka om härligt! Nu ska jag sova.
There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia
Cypress Mountain.
Lillasyster och lördagsplaner.
Jag och Karin beslutade precis att vi ska spendera våran lördag på Vancouver Art Gallery. Japp, ni hörde alldeles rätt. Det ska bli spännande, jag har nog aldrig riktigt varit på något art gallery och vi tyckte att vi behövde göra något kulturellt. Det ska ändå fortsätta regna resten av veckan och tavlorna hänger ju inne så det blir ju perfafekt. Nu ska jag fortsätta kika på Stig H Olsson och hans kära vän Ole Bramserud, var tvungen att ta en liten paus och sträcka på de långa benen lite.
There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia
Vancouver Art Gallery.
En förträfflig bild på mig och min syster.
Regn och åska.
Det regnar och blixtrar nu, som om det inte vore nog med regnet... Jaja, det blir ju snö uppe i bergen iallafall! Ikväll ska jag ta igen mig, jag har blvit ännu snorigare och fått lite ont i ena örat. Hoho, nu lät jag som min idol Stig Helmer, "Jag kan inte simma för att jag har problem med öronen..." Hm, det får nog bli en Stig H Olsson kväll, jag har ju trots allt ala filmerna med mig. Börjar nog med Snowroller, vilka planer jag fick helt plötsligt. Från att inte ha något på panelen till Stig H-kväll. Inte illa!
På lekplatsen idag träffade jag en filipinsk hushållerska/babysitter. Hon berättade att hon hade två barn där hemma och hade varit iväg och jobbat i tretton år för att kunna försörja sina barn som bodde hos mormodern. Usch, vad lyckligt lottad man är. Här åker jag iväg för att jag vill göra något annat ett tag och se andra delar av världen medan någon annan befinner sig på samma plats för att hon måste, för att hennes två barn ska få mat serverad varje kväll. Det finns väldigt många filipinska kvinnor som jobbar här, stannar i tre år vilket är kravet för att man ska få uppehållstillstånd och sedan tar hit hela sina familjer för att det är så mycket bättre levnadsstandard här jämfört med Filipinerna.
There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia
Är han inte den ballaste människan som patrullerat på det här jordklotet?!
Tidig morgon och härligt telefonsamtal.
Filmen igår, New moon, var bra. När vi stod i kön berättade tjejen bakom mig hela storyn, hallå! Jag hade inte läst boken och ville helst inte veta vad som hända skulle...! Det var jag och Karin samt alla Twilight-freaks som satt i bigrafen, tjejerna skrek när självaste Robert Pattinson. Galet, jag tycker att han ser läskig ut, han ser verkligen ut som en vampyr!! Den slutade iallafall helkonstigt, det är som att behöva vänta på nästa avsnitt av bonde söker fru, fast i flera månader. Den tredje har dom varit här i Vancouver och spelat in, och den första är bland annat inspelad i Stanley Park där jag har cyklat. Ballt!
Jag kom hem kvart i ett, filmen startade ju så vansinnigt sent. Och imorses var jag tvungen att pallra mig upp tidigt eftersom Michele skulle jobba och Mark skulle till Whistler för snowboardåkning. Snacka om att jag är avundssjuk!
Nu har jag precis pratat med hela familjen, alla var hemma vilket inte har skett de senaste gångerna jag har ringt. Härligt att prata med allihop, snart ska jag få prata med Caroline också som jag förövrigt drömde om inatt. Jag drömde att jag precis hade kommit hem till Sverige och träffade hela familjen Hartung på Hjertbergs parkering och jag var världens lyckligaste.
Ikväll vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på, får se om Karin har några idéer....
There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia
Meatballs och bio.
Idag har det verkligen regnat heeeeeela dagen, inte konstigt att det är den mest snöiga november någonsin i Whistler. De har redan 233 cm snö, är inte det helt galet?! Det senaste dygnet har det snöat 51 cm. Jag menar, det är ju bara november. Inget mig emot, de kan gärna fortsätta kasta ner snöflingor från himlen.
Tusan vad jag har varit effektiv och duktig idag. Ja, faktiskt. På min lediga dag har jag tvättat mina lakan och alla mina handdukar, städat min toalett, tvättat lite kläder, dammsugit mitt rum inklusive resten av huset på eget initiativ och lagat kvällsmat. Att en människa kan vara så redig, skämt å sido. Jag är iallafall nöjd med dagens insats. Jag tog mig också i kragen och slängde soppåsen som stått i ett hörn på mitt rum i säkert en vecka. Nu är den väck. Det är så prydligt på mitt rum nu att mamma och pappa skulle bli tårögda.
Så till köttbullarna, hur gick det med de där omtalade köttbullarna undrar ni säkert och inte allra minst mamma. Det ska jag berätta för er, det gick alldeles förträffligt!! Jag gjorde succé, såsen smakade inte riktigt som min mor och fars brukar göra men de är ju som sagt inga mästerkockar själva så de tyckte att den var great! Åtminstone sa de det, hm, vad skulle de säga egentligen?! Dom kan ju gärna inte klanka ner på min matlagning när jag för en gång skull kockar. Vad tusan köttbullarna var inget annat än delicious så jag är nöjd.
Nu har jag i alla fall sagt att jag gärna lagar mat lite oftare, Mark sa att när jag ville ha boring food kunde jag ju be honom eller Michele laga mat………
Nu ska jag på bio om tre timmar, hoho, jag hinner ju ta en tupplur innan jag åker iväg. Men då kanske jag inte vaknar och det vore ju förargligt om Karin stod och väntade på mig utanför biografen, det är ju jag som har biljetterna. Nej, jag hoppar nog napen.
There’s more to explore, never stop exploring.
/Sofia
New moon och bio.
There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia
En månad kvar till Sverigebesök och Landvetter.
There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia
Amanda och ogjorda köttbullar.
Min dag startade med ett skypesamtal på en timma med Amanda. Härligt att få höra hennes röst, det känns verkligen som att man träffas på riktigt! Efter samtalet var jag redo att catcha dagen. Jag ringde mamma också för att få lite vägledning med såsen.
Idag åkte jag buss till skolan för att hämta Lola, sedan satte jag henne i vagnen och vi gick för att handla ingredienserna till köttbullarna som aldrig blev av. Det var mysigt, alla blir så mycket vänligare när man kommer med en sockersöt flicka i en barnvagn. Man kan få även den bittraste,( hm nu tänkte jag skriva bitterfitta som vi kallade alla otrevliga, icke levnadsglada och bittra damer i Grekland men det ordvalet är inte särskilt bra och mamma skulle nog inte uppskatta det...), dam att visa smilegroparna.
Efter middagen idag hade vi dansparty som Lola kallade det till Neeeeew York lalalala..., den här familjen är helt crazy.. Så kul, Sascha kommer att bli kung på dansgolvet när han har åldern inne! Nu ska jag läsa mina Åka skidor-tidningar, dricka te och sedan AVNJUTA ett mycket efterlängtat avsnitt av Roger och Bonde söker fru. Jag och Karin har räknat ner dagarna och idag är det äntligen dags, heja Roger!
There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia
Trivsel och glömska.
There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia
Sverigepaket och sverigepost.
Det måste vara min lyckodag idag!! När jag och Lola satt och åt lunch ropade Mark att jag hade fått sverigepaket, jag rusade ner för trappan och tog med mig paketet upp till köket. Lola tyckte att vi skulle öppna det på en gång. Min mamma är helt fantastisk, hon tänker på allt. I paketet låg en chokladkalender, juleskum (som inte fanns på IKEA), mina två Åka skidor-tidningar och ett änglaspel. Det är otroligt roligt att få post, speciellt när man inte förväntat sig ett paket. Jag var tvungen att ringa mamma och visa min glädje!
Efter lunch gjorde jag och Lola egen play-doh av ingredienserna Monica skickade i förra paketet, det blev en blå och en röd. Sedan lekte vi med degen i någon timma, tusan vad skoj det var! Jag fick dock bara leka med den blåa degen, Lola är tokig i allt som är rosa, prinsess- och balettaktigt....
När Michele kom hem ropade hon att jag hade fått brev, Siv och Björn hade skickat mini-advents-kalendrar. Jag är så lycklig! Känns nästan som min födelsedag :) Mycket bra tisdag med andra ord och till råga på allt har faktiskt solen visat sig idag också!
There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia
Dagens post.
Dagens aktivitet.
Jul och Ris a la Malta.
Jag längtar till julen, till mammas jul. Mamma och jag sätter alltid upp julstjärnorna i fönstren några dagar innan advent och pratar om allt vi ska hinna med innan jul. Vi pysslar, bakar och myser. Dagarna innan julafton är helt klart mysigast, tack gode gud för att jag kommer hem några dagar innan julafton!
There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia
Birthdaycake och halvtaskig lasagne.
Imorses sov jag till klockan nio, så länge har jag inte sovit på två månader, välbehövligt och skönt! Inte för att jag jobbar ihjäl mig här men det var skönt att få sova tills man vaknar för en gång skull. När jag vaknade for jag upp ur sängen bokstavligt talat, jag hade ju tänkt ta bussen redan halv tio. Jag fick ändra mina planer, kastade mig in i duschen som förövrigt innebär ett riktigt träningspass med tanke på att jag är på tok för lång eller duschen är "för kort" rättare sagt. Efter någon timma var jag redo att ta mig an mördarbacken och så småningom stiga på bussen. Jag hoppade av i downtown och köpte ett födelsedagskort till Karin och traskade till Waterfrontstation för att ta seabusen över till north vancouver. Min första seabus-färd gick alldeles lysande och jag tror att jag inte såg så orutinerad ut trots allt. Sedan väntade en buss som tog mig till Beaconfield rd. Hemma hos Karin fick jag födelsedagstårta. Efter några timmar fyllda av mysigt födelsedagsfirande begav jag mig hemåt igen.
Det har trots regnet varit en bra måndag, alldeles lagom mycket att göra för Sofia Beijer. I eftermiddag har jag knaprat pepparkakor och till kvällsmat åt jag halvtaskig lasagne som familjen köpt på något ställe. Vi bestämde att jag ska laga köttbullar på onsdag. De tror nog att jag inte behärskar matlagning, Mark sa att vi kunde hjälpas åt.... Ha, dom ska nog få se! Mamma eller pappa, jag skulle behöva lite instruktioner bara hurvida man bär sig åt för att göra den perfekta såsen. Ni kan ju slänga iväg ett mejl :)
Nu ska jag slänga mig iväg på yoga och när jag kommer hem ska jag mysa ner mig i min säng med min bok.
There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia
Seeeeabus
IKEA och North Van.
Puh, vilken dag! Den började som en nightmare och slutade galet bra. Lugna och fina, jag ska ta det hela från början. Igår var det barty utan dess like, mycket skoj. Kvällen slutade dock ganska tidigt, klockan två tog jag och Karin en taxi hem till mig, vi tyckte att det var bäst att bege sig hemåt. Väl hemma halar Karin upp sin mobil, klickar lite och säger - Hm, någon ringde mig 10.22 pm, vad var klockan då egentligen?. Jag skrattade så att jag höll på att avlida, det slutade med att vi båda låg och vred oss av skratt inne på mitt rum, så mycket har jag inte skrattat på riktigt länge. Sedan kröp vi ner i min säng, trötta men fantastiskt glada.
Imorses hade jag lovat att sitta barnvakt eftersom föräldrarna skulle på yoga. Halv nio pallrade sig en lagom trött Sofia Beijer upp ur sängen. Inte ett dugg utsövd, men plikttrogen som jag är drog jag på mig kläderna och masade mig upp till övervåningen. Det hela startade ganska bra, vi åt frukost, lekte lite och gjorde oss iordning. Därefter gick jag, Karin, Sascha och Lola till West Point Grey's communitycentre för att leka. Väl hemma igen blev barnen helt tokiga, sprang runt, runt, runt och lyssnade inte ett skvatt på vad jag hade att säga. Jag ville bara åka hem, tack och lov för att Karin var där. Allt känns så mycket lättare när man har en otroligt bra vän vid sin sida.
Klockan halv två kom Mark och Michele hem igen och vi tog bilen för att möta upp Josefin som väntade på oss vid Canada linecentralen på Broadway. Ett efterlängtat besök på IKEA väntade, samt en middag bestående av KÖTTBULLAR. Vi hittade till IKEA på Swedenway i richmond utan några som helst problem, parkering var dock ett större problem. Efter att ha tuffat runt på parkeringsplatsen en stund hittade vi en plats och nästan halvsprang in i det svenska varuhuset. Det ser exakt likadant ut som hemma, det mesta står på svenska och det kändes som att traska runt på svensk mark. Vi började med en köttbullemiddag uppe i restaurangen, i vanliga fall är jag inte särskilt förtjust i färdiggjorda köttbullar mennu smakade det oerhört bra! Efter sju köttbullar var jag mätt och belåten, till den här lyxmiddagen drack jag lingondricka! Ha, vet inte riktigt varför, men jag kom att tänka på att min lillasyster Lina brukade dricka det på IKEA när vi var mindre och eftersom jag saknar henne otroligt mycket kändes det bra att dricka just lingondricka. Efter ett varv inne i varuhuset som slutade med två doftljus som numera brinner så mysigt i mitt rum var det dags för the swedish foodmarket, heaven. Det fanns lite allt möjligt smått och gott, och mindre gott för all del. Vem köper djupfryst potatismos till exempel? Jag fyllde min varukorg med pepparkakor, glögg, marabou mjölkchoklad, ballerinakex, knäckebröd, kanelgifflar, lingonsylt till mina framtida köttbullar, jordgubbssnören och PEPPARKAKSDEG. Blev dock ytterst besviken när jag konstaterade att det inte fanns någon julmust. Ska jag behöva vänta till den 19 december?! Mamma och pappa, ni får köpa upp hjertbergs alla julmustflaskor för när jag kommer hem ska det banne mekk drickas julmust! Besöket avslutades med en mjukglass, knasigt med tanke på väderleken men den kostade bara en dollar vilket vi tyckte var ytterst prisvärt.
Jag skjutsade hem tjejerna och blev kvar hemma hos Karin i North Vancouver, jag blev inbjuden på förtidig födelsedagsdinner eftersom Karin fyller år imorgon. Fajitas och tårta med choklad bjöd huset på. Mycket gott och mycket trevligt! Helt fantastiskt hur trevliga alla är här, - Du är alltid välkommen hit, när du vill! Jag bugar och jag bockar. Halv åtta var det en minst sagt trött Sofia som satte sig i bilen och körde hemåt i regnet, givetvis.
Just nu sitter jag här framför datorn i mitt mysiga rum och knaprar pepparkakor med förhoppningen om att jag ska lyckas bli något snällare. Man vill ju väldigt gärna att tomten ska komma i år också..! På tal om tomten så har mamma redan sagt att han undrar vad jag önskar mig. Mycket svårt att svara på, min bästa julklapp är att jag får komma hem och krama om de jag älskar mest i hela världen!! Är ganska nöjd med det faktiskt.
För att svara på min lillasysters kommentar, - När jobbar du egentligen? Kan jag ju meddela dig min kära lillasyster att som du kunnat läsa var inte min morgon någon dans på röda rosor så att säga. Du ska inte tro att din syster ligger på latsidan, jag kämpar allt på. Imorgon är jag dock ledig ;) Så jag ska ta seabusen till north vancouver för att överlämna Karins födelsedagspresent. Nu kallar sängen och mitt helt fantastiskt sköna duntäcke.
There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia
En mycket nöjd Karin.
Modern dans och illaluktande människor.
Klockan är redan fem och jag är nyss hemkommen från en shoppingrunda utan shopping med Karin. Imorses/förmiddag var vi på modern dans tillsammans med två danska tjejer, Stine och Nina. Jätteskoj var det, annorlunda men roligt! Efter dansen begav vi oss ut på stan och kikade i en hel drös affärer. Med mig hem fick jag ett par strumpbyxor, bra jobbat Sofia.........!
Nu ska jag bara slänga på mig lite andra kläder och ta bussen till Waterfront station där jag ska möta de andra flickorna. Sedan väntar en kväll med middag och barty på Vancouvers gator. Karin ska sova över här så att vi slipper åka ensamma hem. Nu måste jag kila!
There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia
We belong togheter.
SNÖ och hot yoga.
Gott folk, det här snöat här idag!!!!!! Det smälte såfort det landade på marken, men jag är ändå helt överlycklig! När jag och Lola var i Hastings Mill och lekte på en lekplats började det plötsligt falla snöflingor från ovan. Gud måste ha hört alla mina böner om snö, höhö. Låter som att jag aldrig sett snö tidigare.... Men jag längtar fruktansvärt mycket efter snö, extra mycket när man ser att bergen är alldeles täckta av snö.
Wellwell, det har som ni förstår varit ganska kallt här idag och oerhört blåsigt, det gick stora gäss på havet. Känns så häligt att vintern äntligen är påväg, jag längtar!
Jag och Lola har även skypat med Amanda och co som hade inflyttningsbarty i Amandas flotta källarvåning. Lola var blyg och satt som en ihopkurrad björnunge i mitt knä med ballerinaklänning och balettskor på. Det var nämligen balettshow idag och jag blev uppbjuden på scen av ballerinan. Man tackar! Hon är söt som socker. Idag på lunchen fick vi sitta och viska till varandra för att hennes docka sov och mitt upp i allt skulle bebisen ammas. Hej och hå, tålamod är Mary Poppins bästa vän..!
Ikväll har jag varit på yoga, superskönt. påvägen hem höll jag på att köra över en stackars tvättbjörn som helt hänsynslöst bara kastade sig ut mitt på vägen framför min bil! Jag fick ställa mig på bromsen, jag hade ingen större lust med att forsla bort en död tvättbjörn såhär en fredagkväll.
Imorgonförmiddag ska jag och Karin på modern dans innan vi drar ett varv i några affärer. På kvällen ska vi fira att Karin och danskan Stine fyller 19, det vill säga kanada-myndig. Här i Kanada är det 19 som gäller på klubbar och systembolag, en ålder värd att fira alltså. På söndag tar vi Canadalinen ut till förorten, Richmond, för ett besök på Ikea som komiskt nog ligger på Sweden way. Vi ska äta köttbullar, sås och lingon i restaurangen innan vi rusar vidare mot den SVENSKA MATEN, knäckebröd, pepparkakor, julskum, marabou mjölkchoklad, lingonsylt till köttbullarna jag ska laga............. Vi var helt lyriska när vi satt och pratade om ikeas svenska mat. Tummen upp för Ingvar Kamprad, mannen bakom Sveriges stolthet.
Igårkväll såg jag ett mycket roande avsnitt av bonde söker fru. Asperger-kvinnan "Nu är det din tur att säga något" Roggan, mannen alla kvinnor vill ha "Men jag är dålig på att prata". GOOD LUCK ROOOOGER!
There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia
Har ni sett något sötare?????????
Snöklädda bergstoppar och snoriga näsor.
Idag har jag snorat för en hel armé, men jag har åtminstone inte ont i halsen längre. Jag och Lola har bara varit ute och lekt hela eftermiddagen, på stranden och på lekplatsen. Stärderskan var här idag, äntligen! Det är det bästa som finns att komma hem när det är alldeles kliniskt rent, det hör till helgen på något lustigt sätt. Man kommer i helgstämning...
Ikväll har Jajee varit här, hon fyllde 51 år idag och firade med familjemiddag hemma hos oss. Maten var helt outstanding, det bästa sedan jag kom hit. För första gången på SJU veckor åt jag en stor riktig mör fin röd köttbit. Visst jag har ätit kött sedan jag kom hit, men inte pappa-anders-kött så att säga. Trodde inte att de kunde tillaga så god mat i det här hushållet..! Dessutom var det grillat vilket inte gjorde saken sämre. Efteråt var det tårta från ett cupcakebageri, det var den sötaste lilla tårta mina ögon någonsin skådat. Den smakade mumma.
Måns, för att svara på din fråga kan jag säga att vädret är ungefär som hemma. Inte särskilt varmt med andra ord, men jag trivs utomordentligt. Vad härligt att du tyckte om träningslägret. Tänk att du blivit så stor att du åker iväg på träningsläger ända till Örebro. Du kommer alltid att vara min lilla Måns oavsett hur gammal du blir. Saknar er och ser framemot att spendera jullovet med er! Oj vad mycket roligt vi ska hitta på :)
Nu ska jag avnjuta Bonde söker fru innan jag slumrar in. I natt drömde jag förresten något helknasigt. Jag drömde att jag var hemma i Sverige hos familjen Dahlberg och åt knäckebröd med ost på. Antar att jag drömde om knäckebröd för att jag och Karin satt och längtade efter det igår. Har förresten inte ätit macka med ost sedan jag åkte hemifrån, inte ens en macka med skinka........
There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia
Kitspark och Vivabreakfast.
Ikväll har jag varit i downtown på kvällsfika med Karin, australiensaren som är en tjej mamma fick förhinder så jag och Karin fick nöja oss med varandra. Vilket inte är fy skam. Vi satt och fikade i tre timmar och skrev en lista på alla saker vi ska göra här innan vi åker hem i juni. Det var allt från whalewatching till besök i kinesiska trädgården, hikingturer och tripp till USA. Staterna ligger ju trots allt bara någon timma härifrån så vi tänkte göra ett besök någon helg nästa år.
Det är helt galet vad de börjar julpynta tidigt här. Hela Starbucks går i julens tecken, de vita muggarna har bytts ut till röda med christmaswishes, det är julgranar och julpynt i varenda affär och det spelas julmusik. Jag klagar dock inte, jultider är det mysigaste som finns så jag börjar gärna fira någon månad tidigare.
Idag har det varit någon slags "Rememberday" här som alltid infaller den 11 november. Alla har varit lediga från skola och jobb och man skulle tänka på alla soldater som krigat för Canada genom åren i krig. Det har flugits en massa flygplan i luften, givetvis, hela dagen och nästintill alla har burit små röda blommor, förutom jag som aldrig riktigt fattade vad det var...
Michele var på yoga på morgonen och Mark hade conferancecall så jag och barnen begav oss till familjens stammisfik, Viva, för en frukost innan vi träffade familjen Stang i Kitspark för lek några timmar. Hör och häpna, det har inte regnat här idag. När solen tittade fram i parken blev alla helt lyriska över att solan visade sig efter flera dagars regn. När vi kom hem frågade Sascha mig om jag verkligen inte ville bo hos dom forever... Mamma och pappa, vad säger ni om det? Ni behöver inte vara oroliga, familjen Beijer slår familjen Gilbert med hästlängder. Om de är fantastiska är ni faaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaantastiska. När jag satt på bussen tänkte jag dock för mig själv att jag mycket gärna skulle kunna tänka mig att bo i Vancouver, hade jag inte haft världens bästa familj och vänner i lilla Lidköping och Sverige hade jag bosatt mig här utan tvekan. Även om det regnar hutlöst mycket här, jag känner mig hemma här!
Jag fick brev idag förresten, alltid lika kul, från Sivan och Bönan.
There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia
Opening i Whistler och inställd kvällsfika.
Jag tog faktiskt mitt förnuft till fånga i förmiddags och avbokade kvällsfikan. Kände att jag kanske borde tillfriskna lite mer innan jag ger mig ut, även om jag verkligen ratar att vara sjuk. Ja, ratar, det är snäppet värre än hatar. Jag vill ju inte insjukna igen nu när jag är på bättringsvägen menar jag.
Det blir ny kvällsfika imorgon istället, dock med bara Karin och kanske en australiensare som vi aldrig har träffat. Lucy, fransyskan skulle jobba. Men som vi har konstaterat är det bara att ta tag i sig själv, ingen kommer krypande för att hjälpa dig med att träffa nya människor det måste du ta tag i själv även om det till en början kändes lite jobbigt. Numera, efter ett antal möten med flång nya människor trevliga och mindre trevliga, känns det inte lika nervöst längre. Jag har insett att det är en oerhört bra erfarenhet att ta med sig i ryggsäcken på vägen genom livet, jag menar du har ju alltid nytta av den i alla möjliga sammanhang. Vänner kan man ju dessutom aldrig få för många av och tur är väl det.
Skulle australiensaren vara ett riktigt freak som Karin uttryckte det, känner ju iallafall vi varandra... höhö
Idag har jag surplat i mig fyra kannor te, jag ska aldrig mera himla med ögonen när någon, alias Caroline Hartung och Johanna Forsberg, måste springa på toaletten hela tiden för att tömma blåsan. Efter fyra kannor te vet jag hur det är att vara tvungen att springa på toaletten i tid och otid.
Idag läste jag på Whistlers hemsida att de öppnar redan på lördag! Hallå, rekordtidigt!! Det har tydligen snöat mängder, så mycket att de redan kan slå upp portarna och öppna pisterna. Det är ju underbart! Det vore ju ännu mera underbart om snön skulle kunna tänka sig att lägga sig här i Vancouver också. Hellre snö än en massa regn!
När jag tänker på skidåkning kom jag att tänka på min och Carros resa till Italien i vintras och bröt genast ut i skratt. Det var en av de knasigaste resorna jag varit med om, det hela kändes som en uppföljare av Stig Helmer-filmen snowroller. Att självaste Stig H Olsson, alias Herr Petrén, fanns med på resan gjorde ju inte resan sämre. Hujjedamej, vad roligt det var, vilket sällskap vi hamnade med! Jag försökte ladda upp en bild på honom här nedan men det ville sig inte. Wellwell, goooo Petrén. Fler tankspridda och bortkommna människor åt det svenska folket!!
Nu ska jag läsa lite på aftonbladet och se om det har hänt något spännande det senaste i Sveariket. Känner mig lite avskalad och det kanske är bäst om jag har lite koll på vad som händer och sker så att jag inte kommer hem och har missat att baconsjukan tagit över hela den svenska befolkningen...!
There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia 
