Underbart väder!

Nu var det några dagar sedan senaste updaten av mitt ack så händelserika liv. Vi bodde på fint nybyggt Fairmont i downtown torsdag-fredag eftersom det spelades in reklamfilm i huset. Reklamfilm för Ohoy's choclate chip cookies. Efter att jag hade skjutasat barnen till skolan på fredagmorgon åkte jag tillbaka till hotellet, duschade och låg i sängen för att kika på tv.

Igår, fredag alltså, spenderade Lola och jag eftermiddagen i trädgården. Varmtvarmtvarmt var det, Lola sprang runt i trosor, jag behöll för grannarnas trevnad shortsen på. När jag jobbat klart tog jag bilen hem till Karin, jag sov där. Det är pinsamt nog FJÄRDE fredagen i rad som jag tillbringar i hennes säng. På kvällen var vi ute och åt middag, sedan fortsatte kvällen på Cambie bar. Där träffade vi trevliga australiensare, klockan tre var vi hemma hos Karin i north Van igen. En toppen kväll blev det.

Idag ringde väckarklockan kvart i åtta, upp och hoppa. Vi skulle åka till Bowen island, en liten supermysig ö 20 minuters båtresa från Horseshoebay. Vi åkte till McDonalds och köpte oss en bagel för att sedan ge oss av mot Horseshoebay som är ett färjeläge utanför Vancouver. Vädret har varit strålande, shorts och linne har varit klädkoden för dagen. Så härligt att sommaren äntligen har kommit! På Bowen island gick vi en liten hike runt en sjö, åt dess omtalade fish'n chips, köpte kolor av en trevlig man och låg i gräset i hopp om att få lite färg på näsan. Jag jobbar på att få bruna händer, jag gör framsteg. Karin och jag hade en supermysig dag ute på ön och tog nöjda och belåtna färjan tillbaka mot fastlandet på eftermiddagen.

Imorgon beger vi oss nog någonstans för att lapa sol, kanske till någon fin strand eller varför inte en hike. Vi får se, nu ska jag iallafall sova. Jag är toktrött!

There's more to explore, never stop exploring.
/Sofia







Nu har farfar varit uppe i himlen i en hel vecka, tiden går så fort och jag kan fortfarande inte riktigt förstå att han inte finns där hemma när jag kommer hem. Det känns så overkligt, det är svårt att bearbeta sorg och känslor när man inte riktigt förstår vad som har hänt. Farfar känns fortfarande så levande, kanske är det för att han sitter däruppe på ett moln och tittar ner på mig. Nu är han så nära och det känns oerhört bra!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0